....när man är solo en fotbollskväll. Jag har svårt att få ihop ekvationen när jobbet slutar 16, resan hem tar 40 minuter och Oscar ska stå ombytt och klar på fotbollsplanen klockan 17. I vanliga fall så fixar Tony dagishämtning och om klädning och jag sveper in svidar om och tar Oscar och går.
Idag fick jag skolka en halvtimme från jobbet, stressa till skolan och dagis och sedan köra in på uppfarten med en bredsladd. Kasta mig handlöst in i förrådet på jakt efter fotbollskor. Hinna sätta Filip på pottan (för vi är mitt i pottträningen). Springa ut som galen bordercollie och valla in ungarna i bilen igen för att gasa bort till planen. Efter träningen som Oscar tyckte var jättekul så gasade vi vidare till Karin med en blomsterkvast för även om vi redan firat henne så måste hon ju ha en liten blomma även på den riktiga dagen. När detta var gjort så är det bara att inse att jag omöjligt kan fixa någon vettig mat så vi hämtade en pizza. Dessutom så utnyttjade vi gräddningstiden för blöjinköp.... måtte detta vara en av de sista paketen vi köper!
När jag precis röjt köket, kört en tvätt, badat barn läst en bok om Kalle bromsvagn och ett kapitel i Sune och stoppat två kids i sängen kommer maken in genom dörren och utbrister -vad trött jag är!!! Ja, välkommen i gänget skulle jag svara om jag hade haft någon ork kvar till att öppna munnen....
Nu tänkte faktiskt jag göra kvällen så over and out säger jag från värmlands djupa skogar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar