Ja, ibland har man tid och ibland inte.. igår firade jag och Tony vår 13 årsdag tillsammans! Vår tillsammansdag har alltid varit en speciell dag som på senare tid blivit ännu mer speciell i och med att man även får äta massor av kanelbullar just på denna dag.
Vi har alltid försökt göra något lite extra av dagen, ett år var vi Berlin, ett år på cirkus, ett år spenderade vi tillsammans med en liten, liten kille på neonatalen i Örebro, ett annat år satt vi och väntade på att innehållet i den stora, stora magen skulle komma ut till oss.
I år spenderade vi vår dag på akuten på Karlskogas lasarett! Denna gång var det Filip som var boven i dramat. Efter en liten incident på dagis med ingredienser i form av en cykel, ett litet ömtåligt barnhuvud och hård asfalt så kunde man konstatera en lätt hjärnskakning. Vi fick välja på att åka till sjukhuset i Örebro och ligga inne för observation alternativt åka hem och väcka Filip några gånger på natten för att kolla att han mådde bra. Han verkade må rätt bra så vi valde att åka hem. Idag är han tack och lov pigg, glad och lika tokig som vanligt!
Så årets dag gick i tacksamhetens tecken. För att avsluta dagens inlägg så kopierar jag uttrycker från fjolårets inlägg... Även denna sekund är en del av evigheten!
1 kommentar:
Grattis på årsdagen då! Och grattis till att det gick så bra med pojken!
Skicka en kommentar